Direktlänk till inlägg 20 mars 2014
Det är otroligt roligt att ha kvar en unge som man fått följa från dag 1. Jag såg henne första gången den 9 juni 2013 alldeles nyfödd och hjälplös, jag fick se henne öpnna ögonen, jag fick se henne bli en liten boll med päls och jag fick se henne växa sig allt större tills hon blev en vacker rex med vuxenpäls och allt. Nu får jag fortsätta följa henne resten av hennes liv och se henne utvecklas.
Dinah är väldigt blyg och lite rädd av sig och det har hon varit enda sedan hon var liten. Men det är roligt för jag ser framsteg. Hon låter mig klappa henne längre och längre stunder utan att springa iväg. Hon vill helst inte komma för nära men vi tar det i hennes takt och jag blir glad för minsta lilla framsteg. Dinah är inte alls som sin mor Alice för hon är modig, orädd och tar själv kontakt med människor. En drömkanin men som var en mardröm när hon var i Dinahs ålder. Så det kanske är tur att Dinah inte är Alcie. Sur och arg var hon mesta jämt, jag fick jobba med henne otroligt mycket för att hon skulle bättra på sig. Som tur var det nog en speciell tonårsperiod hon hade som gick över för nu är hon så snäll så. Dessutom om Dinah var så hade nog inte min små flickor kunnat gå ihop även om de är mor och dotter. Så jag har nog tur.
"Hm kanske man ska rymma"
Min egen uppfödda skönhet
Svartforsens Dinah
// Sabine
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
|||
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 |
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|